Det känns som att nån tar luften det är meningen att jag ska andas, jag sitter som på paus och bara väntar på att få sova. Jag orkar inte andas känner mig gråtfärdig och allmänt nere. Och egentligen vet jag att det nog mest beror på att jag missade lunch medicinen och tutade och körde ändå sen kom hem och varvade ner och kroppen och hjärnan hann ikapp varann. Imorn får det bli en lugn dag med bara medicin hämtning. Jag blir så fruktansvärt less på att behöva vila så fort jag gör nånting, vad det än är jag gör stort som litet, men jag får nog inse att jag och all form av stress positiv som negativ är dåliga kombosar. Jag gör något som tar på krafterna sen lär jag tanka ny energi.

Pratade med A-L om det igår och som hon sa, "jag ska gå på och vara rakt på sak, du kanske aldrig kommer kunna jobba heltid eller ens jobba alls, ditt liv kanske går ut på att leva ett fungerande vardagsliv utan berg och dalbana och destruktivitet" Det är hårda ord men jag vet jue att hon har rätt, bara planerade möten med AF och kolla arbetstränings plats satte jue igån en jobbig process i mig för jag kräver så mycket mera av mig själv än jag klarar av. Även om jag börjar bli bättre på att lyssna på kroppen signaler och vila mellan varven.

Nej nu börjar detta spåra ur och bara sväva iväg tack och adjö.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På söndagkväll läggs jag in,magen har krånglat som f-n fått byta diet ett par gånger,men på inskrivningen träffade jag en underbar ssk som hållit kontakten med mig och hittar alternativ när magen jävlas. Hon stöttar finns där och gör mig lugn. Förber...

Idag påbörjade jag mina 3 veckor med modifast inför mag/tarm operationen som blir av den 13 april,ska på inskrivning och info vad som kommer ske nästa vecka. Dock vet dom nog inte själva helt vad som måste göras fören dom öppnar,som jag och B sa idag...

Jag börjar bla se det positiva i saker ist för det negativa som jag är så "bra" på,A-L har verkligen fått in mig på rätt spår,framförallt tror jag för att vi börjat arbeta med ett material som handlar om känslor,våga känna alla känslor men framföral...

Idag är det 2 år sedan mamma dog,och jag tror först nu jag kan säga "du var en dryg krävande sur jävla kärring Men jag saknar dig ändå!" Hur jobbigt hon än hade det och hur mycket hon än tärde på mitt mående så saknar jag henne. Hon var ju min ända m...

I torsdags ringde kirurgen,som jag var inställd på skulle säga att inget är fel och vi gör inget åt att du har ont och svårt att både få i dig och behålla mat. MEN han började typ med att säga att jag måste opereras för jag har en vridning i tunntarm...