A-L försökte pränta in i mitt huve idag att jag är Stark, jag har gått igenom mycket på sista tiden utan att hantera det destruktivt, jag börjar lära mig att lyssna på mig själv gällande både inre och yttre stress. Och det går bättre och bättre, igår satt jag knappt vid datorn, jag flydde verkligheten med CSI N.Y och sov en hel del. Som hon sa, är det mitt sätt att hantera livet utan destruktiva saker nu så är det bra, jag dealar med saker ändå.Däremot vad jag måste öva öva öva mera på är att säga Stopp när jag får för mycket runt mig, inte vara "psykolog" åt allt och alla, om jag Vill prata med folk om såna saker är det okej, men jag ska inte känna mig tvungen att "lösa" andras problem. Och lika om folk bara hör av sig när dom mår dåligt så kanske jag ska inse att dom bara är energitjuvar, jag ska jobba,jobba,jobba med mig själv. Jag var bra på att sätta gränser i somras, men även när Jag mår dåligt måste jag se till mitt eget bästa först. Och välja vilja jag släpper ända in. Jag är ingen psykolog och ska inte agera det heller. Visst prata med vänner om saker gör jue alla, men jag är så stresskänslig och psykiskt skör att jag måste väga rätt med balans av yttre och inre påfrestningar, jag är besviken på mig själv att jag behöver medicin just nu, men jag för acceptera att det är bättre med medicin än gå i bitar. Jag planerar dock inte att hålla i den biten på långsikt. Men just nu behöver jag varva ner.

Så gott folk, är jag inte online här och där och hör av mig hela tiden betyder det Inte att jag gjort en intox eller dylikt. Jag bara hanterar världen på mitt sätt.