Jag arbetar på att lära mig inkomster och utgifter gällande energi, hade jue möte med arbetsterapeuten i fredags, och ska göra små listor varje morgon med planer för dagen på sysslor/möten/saker att göra, ska ha mellan 2-5 saker att göra för att inte göra allt på engång sen bli helt slut nästa dag, men även göra nånting dom dagar jag inte har sån stor lust, men eftersom det är svårt och veta hur mycket jag orkar ens dagen före så blir det att bestämma sånt när jag äter frukost, ska försöka få det som rutin start på dagen. Tror det kan bli bra, A-L var nöjd med det upplägget också. Kom till henne imorse och sa "jag mår faktiskt bra nu" och vi prata lite runt det, och den stora skillnaden mot när jag började må bra för ett år sedan är att jag lärt mig just den biten med att jag Inte kan köra på i 110 för då kommer jag troligen krascha igen. Så inkomter och utgifter med energi har blivit mig uppgift att lära mig. Men börjar redan komma längre på den biten, jag tänker igenom känslor när dom kommer, mera Vad tänker jag? Vad känner jag? Och just det att inte bara rusa på. Börjar även bli bättre på att göra saker för min egen skull för att jag ska orkai längden, ta hand om mig själv grejer, det känns bra, ska bara försöka hålla i det. A-L gav mig ett ord jag ska tänka på idag, "ärlig" jag ska vara brutalt ärlig mot mig själv som hon så fint sa :)

Att jag säger nej till saker och folk är inget gentemot er, det är för att orka i längden, jag tänker inte skylla på att jag har en sjukdom som gör att jag inte orkar, men jag har en sårbarhet som gör mig lite känslig så jag måste pausa ibland,A-L jämförde det så fint med olika batterier idag, "duracell batterier rusar på skit fort så man knappt hänger med, sen när dom dör sten dör dom, tar du ikea batterier ist kanske dom puttrar på i lite lagom takt ist och kommer lika långt och blir trötta långsamare" sug på den ni ;)

Har hunnit med en tur till Avesta med pappa idag oxå, jag behövde kattsand från Willys och så ville jag till Baagera outletet och kolla gympa skor så jag har nått bra på fötterna i helgen när det blir mkt stå och en del gå. Dom som satt skönast och var rymligast med min cp-lilltå var oxå billigast, heeela 100 kr haha, dom är illgröna i detaljerna men det var nästan snyggt^^ mina inlägg fick bra plats oxå utan att dom satt konstigt. Så dom var nog menade för mig^^ Hoppas bara min höft och ländrygg blir bättre snart, vaknade i natt när jag låg på rygg av att jag hade så ont så jag knappt kunde vända mig. Borde kanske ringt FLE idag och fått kollat om jag har UVI som satt sig mot njurarna men hmm kanske testar och ringa imorn och se om dom har nån tid annars får jag vänta till nästa vecka. För varken alvedon eller diklofenak hjälper iafall. Men ignorans funkar alltid^^

Nu ska jag klia pösmage och kolla tv. Puss på er!

Igår förmiddag satte jag mig på tåget till V-ås mötte upp Crisse på stan så gick vi runt lite och gjorde ärenden och bara kikade, fick med mig 2 bh&trosor set till priset av 1 på change inte helt fel det för deras bhar är Så sköna och bra kvalite. Så var på lite andra ställen, köpte lite smink grejer jag skulle ha på HM medan jag ff hade 20% om jag köpte minst 3 varor där. Köpte eyebrowefix får se om den funkar lika bra som jag hoppas :) Hittade faktiskt Inget på New Yorker :O Men vi fick med oss en hel del från systemet, blev tungt och bära, tur jag hade ryggsäcken och kunde ta en del i^^ vi åkte buss hem till Crisse sen, när vi väl hitta den haha, vi är verkligen inge vana bussåkare nu för tiden :P Chillade lite, gosade med hundarna, Penny var  pratglad som vanligt Fia tog det lilla lugna, vi drack lite kaffe och korka upp första cidern innan vi gick till Skiljebo och handlade för kvällens matlagning, första gången jag var på den Ica affären utan att gå dit för att handla som inglad på psyk, nångång ska det oxå ske :P

Vi hade bara en hemmakväll, inge krogen denna gång, för dom senaste gångerna har inte krogen varit kul. Och vi hade kul hemma :) Höll inte igång så länge, tror vi däcka vid 2 tiden. Jag vakna och var vaken några timmar innan jag letade mig till bussen och tåget hem. Crisse hade inte vaknat innan jag åkte =/ men ville hem i hyfsad tid eftersom missarna varit ensamma sen igår förmidda. Ozzy skulle såklart på toa direkt jag kom hem, han vill verkligen inte gå på toa om han är ensam hemma, knaskillen <3

Men nästa helg får han allt gå på toa ändå, då får dom bara mat,vatten-lådrensning engång på dagen för jag drar med pappa och kör trailer till Knutstorp tidigt på torsdag morgon inför Camarocup och kommer hem på söndag kväll. Var med på test-dag på Mantorp i torsdag, skit kul bara det så nästa helg blir nog kanon, speciellt om det blir så bra väder som dom utlovat :D

Nu blir det snart bingolotto sen sängen får mig. Trött nu men haft det kanon, måendet har verkligen börjat klättra uppåt igen, och nu ska jag förrsöka få det att hålla i sig med att göra dag scheman på "inkomster och utgifter" med energin :)

I fredagskväll fick jag till slut iväg mail till A-L om "det" som jag för några år sen redan blogga om men fortfarande har otroligt svårt och prata om i ord, våldtäkten. Så vi prata om den och saker runt den idag, hon hade inte läst om det i min journal, för som jag misstänkte har hon inte läst bakåt alls för hon vill få höra saker själv och bilda sig en egen uppfattning. Det var jobbigt och prata om det, och höra nån säga ordet våldtäkt högt och i samband med mig känns fortfarande efter alla år som om det är en dröm. Vi börja lite i lite tidiga minnen om nått hände i tidigare barndom som gjort att jag så lätt förtränger/glömmer bort allt som händer. Men jag kom inte på något. Vi såg dock helt klart mönstret att det mesta i mitt destruktiva beteende/mönster eskalerader rejält efter den händelsen. Och att jag kanske fick för lite bekräftelse hemma som ung, inga tydliga regler och ramar och sällan nån som fråga hur det gick på prov och sånt i skolan. Jag vet att jag saknade att få frågan "hur gick det på det och det provet?" samtidigt som det var ganska skönt med fria tyglar. Men jag har jue aldrig varit med om någon annan uppväxt så jag har inget och jämföra med. Men A-L trodde att mycket av beteendet i många år med "jag ska fan visa alla motsatsen att allt kan gå käpprätt åt helvete bara för att ni säger att jag kan klara det" är för att få bekräftelse. MEN det kunde jag stolt säga att jag inte känt på länge,jag tror på mig själv istället och att jag Kan ta mig igenom dom jobbiga perioderna och med dom metoder,verktyg och färdigheter vi arbetat fram.

Som igår, "dödsångesten" slog till pang på. Så jag stängde av datorn och ljudet på mobilen och la mig i soffan och spela bingolotto sen gick jag faktiskt och la mig och sov innan kl var 21 det var mitt sätt och hantera ångesten och det är why bättre än en intox eller sitta och plåga mig igenom jobbiga tankar. En annan sorts paus jag börjat med ist för destruktiva saker är att se massa serier på dvd.

Fick på skämt förslaget att dricka klorin mot magont igår. Det satte igång tankarna som funnits förut på att fräta sönder mig invändigt med det. Men A-L sa idag att: "Du gör mycket elakt och ont mot dig själv men, NEJ det gör du inte, du är för värdefull för det och bara NEJ det är inget du gör och hör sen" och hon vet nog att jag lyssnar på henne. Jag är nu inte självmordsbenägen men impulser kan komma, dock vet jag bättre sätt att hantera dom på nu. Så gott folk, om jag bara stänger ner dator och telefon betyder det numera inte det värsta. Jag bara går in i min kokong och står ut tills det går över.

PUSS PÅ ER!

I måndags var det ett år sen jag slutade med alla psyk mediciner. Okej att jag står på tre st igen, men inga häst doser och långt ifrån lika många. Jag känner mig mer med i huvet, det vart en rejäl svacka i höstas igen och medicin insatt. Men som jag och A-L prata om igår, hon har fått mig och inse att jag behöver något i lagom dos som skydd för att fungera. Och från igår börja jag trappa ner Haldolen. B ska prata med läkaren om hur vi ska göra med Topimaxen om jag ska upp mera i dos med den, men vi kom fram till att Haldol ska ner i dos först så det inte blir för mycket.

I fredags när jag var hos A-L mådde jag riktigt jävla dåligt, var nära att det vart V-ås och psyk där men vi byggde upp strategier och jag fick gå hem. Jag tog det lugnt i helgen och tog mig igenom den, i söndags kändes det som att trycka på en lysknapp och det vände, jag är ff lite ostabil men det känns ljusare och jag känner mig starkare igen. Jag kör inte på med mantrat "det är bara att stå ut för det går över" bara för att köra med det för jag Vet att det är så. Och med stöd av A-L och fina vänner runt mig vet jag att jag klarar detta.

Måndag och tisdag hämtade jag Anton på dagis och vi umgicks så Erika kunde jobba lite längre, det gick bara fin fint. Igår åt vi mat och kollade på Bamse och gungade, han var trött på slutet men nöjd. Underbara unge det dära! Ketchup i hela ansikte och på hela benen men vad gör väl det^^ Sen att han nog åt tre ggå så mkt som mig är en annan femma ;)

Nu ska jag snart följa med Erika till Skinnsberg hon ska få sommarskor på bilen :)

Förbi psyk och hämta alimemazin åt mig oxå, jag fick som vanligt sista tiden dela min dosett själv igår och jag missade dela dom så fick ringa B idag så hon skulle fixa en påse jag kunde hämta i receptionen :) Blåser typ storm ute idag så får se om det blir nån promenad sen =/ men blev både gym och promenad igår så får vila idag annars, eller träna hemma, kom två säsonger CM till i lådan igår oxå ;) och har lite kvar på första så har och göra jag :D

Jag kämpar för att fylla tillvaron med mening, just nu är Erika och Anton ett Stort stöd, jag hänger mycket hos dom och jag är Så glad att ni finns där! <3 Att komma dit ringa på dörren, "nån" smyg öpnar dörren, dvs Anton och man mötts av ett Stort leende det värmer i själen även när man mår skit. Det läskiga just nu är att jag inte känner mig jätte depp men ändå känns det som jag börjar ge upp. Saker känns inte så viktiga men jag peppar mig själv flera gånger per dag med att tänka på viktiga saker. Det finns så mycket betydelsefullt och viktigt men jag kör med garden utåt och säger emot allt och alla när dom kommer med sanningar. B2 sa en sak förra veckan, och A-L, som får veta allt, jag Kan bara Inte ljuga för henne, höll med B2 om att det kanske vore det bästa just nu. Men hon tvingar mig inte till något och det är skönt. Samtidigt som jag totalt motsäger mig en inläggning, som dom tycker kanske vore bäst just nu, finns tanken där att det kanske är Nu i detta skede, jag skulle ta till den hjälpen innan det går för långt. Men jag är för envis och vill klara det själv. Jag vet att jag kanske inte gör det men envis vinner, right? Fin tanten min är oxå ett fint stöd, hon mår inte heller alls bra och vi har inte hörts lika mkt sista tiden men vi vet båda att den andra finns där och det är skönt.

Jag försöker se alla små halmstrån för att orka, jag försöker intala mig att allt det som betyder verkligen är värt att kämpas för och jag Ska vinna denna kamp. Möte med arbetsterpaeuten på psyk om ett par timmar, var Så nära att avboka det, kanske jag gör det men ska försöka ta mig iväg. Imorn möte med min handläggare påFK sen promenad möte med A-L.

Det pågår en del i livet just nu, saker jag inte fixar att berätta ens för dom viktigaste runt mig, A-L och en till är dom ända som vet vad som händer. Jag försöker berätta för en del andra viktiga, men jag vet inte om jag är rädd för reaktioner eller om jag skäms? Eller om jag bara vill låtsas att allt är solsken och bra?

Jag har fått en mening på huve som A-L sa åt mig i fredags:

"Du är så snäll och omtänksam mot alla andra varför är du så elak mot dig själv?"

Jag har inget bra svar på den frågan, men jag vet att det är tusen gånger lättare att ta hand om andra än sig själv. A-L sa att jag inte behöver älska mig själv för att finnas för andra, Det var skönt, hon sa tom att det nog fan inte är många som älskar sig själva, fast det tjatas så mycket om att "du måste älska andra för att kunna älska dig själv" Hon är brutalt ärlig i alla lägen, det älskar jag med henne. Hon försökte "sätta dig mig" i fredags genom en hård jämförelse men jag bara slog det ifrån mig. Det skrämmer mig lite samtidigt som jag faktiskt körde med mitt standard senaste tiden "jag bryr mig inte" det är mitt svar på det mesta.

Men bara så ni vet, snart ska jag vinna en bil på bingolotto. Tack och hej.

Jag har bara en sak och säga:

Tack till er som finns vid min sida hela tiden hur jag än mår och som är ett fantastiskt stöd! <3

Mest tack till mina muppar dock <3

Råka beställa hem säsong 2 av PP och så fick första säsongen av Law and Order följa med eftersom man får första säsongen av en serie för 99 kr på cdon när man beställer. Har tänkte hela dagen att börja med CM säsongen men inte haft fokus och orkat. Har pratat med fina tanten mest hela dagen. Du får mig att le och orka vidare, TACK <3

Blev en långpromenad i solen oxå, sen hem och köra lite styrka, Sessan var med och träna oxå, hon känner vibbarna av våren och måste köra hört inför balkonghänget nu säger hon. Fick duscha i varmvatten idag, verkar som varmvattnet hittat tillbaka. Ikväll bli det Ullared och CSI på tv sen sova. Imorn em A-L får se hur det går, lite "bekymmer" just nu som kan sluta på två vis får se vilket imorn.

Påsken har iafall gått, haft fint stöd och sällskap av Erika, Tack gumman! Varit skönt och varit aktivierad en del. Och även haft egen tid. Blivit en del promenader, även om våren är sen så har det varit fint väder :) Mammas Ozzman har varit noga med att tala om att han finns här oxå <3 vad skulle jag göra utan mina älskade muppar?