På söndagkväll läggs jag in,magen har krånglat som f-n fått byta diet ett par gånger,men på inskrivningen träffade jag en underbar ssk som hållit kontakten med mig och hittar alternativ när magen jävlas. Hon stöttar finns där och gör mig lugn. Förberedd på att jag kommer vara sliten ett tag efteråt men bara jag slipper ont och kan äta vettigt så får det ta tid,okej ont ont kommer det göra men inte det onda jag dragits med. I princip bara varit hemma denna vecka för att undvika smitta i nån form från folk.
Sen efter får vi se hur länge jag är invalid,måste iafall inse att be om hjälp med saker jag inte klarar eller orkar inte envisas att klara det själv.
Men jag är redo! Tom för en morfinslang i ryggen ;)

Idag påbörjade jag mina 3 veckor med modifast inför mag/tarm operationen som blir av den 13 april,ska på inskrivning och info vad som kommer ske nästa vecka. Dock vet dom nog inte själva helt vad som måste göras fören dom öppnar,som jag och B sa idag,som ett kinderägg,se vad överraskningen blir:p
Kört ett par dagar i veckan modifast ett tag för att vänja mig,dom har varit hemska men idag har det inte varit nå problem alls,vet ju att det är för att underlätta vid operationen och gå ner lite innan är ju inte fel,hoppas på ett bättre ätbeteende efter op sen oxå,kunna äta det jag behöver och bör och inte ta till fel alternativ för dom är det ända som stannar. Jag var inte alls förberedd inför min gbp med nya livet efter,fick dålig info osv men nu har jag lärt mig mkt genom åren så är verkligen en ny chans,tänk om tänk rätt!

Ska bara få ordning på men enorma järnbrist oxå som ger extrem trötthet,tungt och andas,yrsel och huvudvärk. Men alla skyller ju på varann och inget händer,vill få ork och göra saker framförallt träna/promenera. Orkar knappt fixa tvätt och städ som det är nu. Och järnet måste vara bra inför operationen. Men men allt löser sig nog:)

Jag börjar bla se det positiva i saker ist för det negativa som jag är så "bra" på,A-L har verkligen fått in mig på rätt spår,framförallt tror jag för att vi börjat arbeta med ett material som handlar om känslor,våga känna alla känslor men framförallt känna efter Vad jag känner utan att tro det är farligt,alla känslor har något bra i sig även om dom ÄR jobbiga och känns övermäktigt svåra. Men stannar man upp tänker efter vad som utlöst just den,dom känslorna är det lättare att förstå. Och något "gammalt" som min förra kontakt på psyk försökte tjata in i mig inser jag nu är sant. "Det är inte tanken eller känslan som är farlig utan handlingen" jag börjar oxå se till mitt eget värde och bästa och säga vad jag tycker,tänker,känner. Irritation sprutade ur mig hos A-L idag hon jubla i princip för att jag börjat sätta ner foten. Samtidigt som hon påpeka att hur gärna jag än vill få folk att inse saker,gällande allt möjligt,så måste alla inse det själva för att vara mottagliga. Men för det inte sagt att jag ska vara tyst,hon sa även att en del som jag tror är vänner kanske visar sig inte vara det för att dom inte tål sanningen,ja min sanning. Men då är dom inga riktiga vänner. Som hon sa, ge och ta. Jag har gett så mycket så jag måste låta mig själv inse att det är okej att ta oxå.

Jag har haft ganska mycket ångest sista tiden över div saker,men jag antingen gör nått konkret åt det eller stänger in mig i mig och mitt och är ego.

Fan ego är skönt ibland!! Jag är viktigast för mig!

Just nu går inte jag och mitt psykiska mående samma väg, jag vill må bra vara hemma  njuta av sommaren planera min gbg tur nästa vecka...ist ligger jag i en säng på psyk efter att ha blivig så nersparkad av en läkare på fle i fredags att jag gjorde en intox...i korta drag var hon snorkig och sa åt mig att jag inte alls hade ont i magen för hade jag det hade jag fått  hjälp på akuten...hon sa åt mig att äta alvedon och dum som jag är slog det tilt i huve och alldeles för många slank ner under dagen. Åkte till Paula på kvällen för att slippa vara själv med jobbiga tankar, men när hon fick veta vad jag stoppat i mig blev det akuten, mava över natten psykläkar samtal med löfte att komma in om tankarna blev för jobbiga så i söndags em åkte jag in. Tror medicin ändringarna spökar lite oxå...

planen är bara några dagar här för att lugna tankar och känslor, sen hem och tsgga för gbg!mina fina vänner där kommer få mig att må bättre det vet jag <3 

Mått lite tjyvens i magen på nytt ställe ett par dagar, sen i fredags fick jag SÅ jävla ont kring magsäcken,mådde illa frossade och hade hjärtklappning och tungt och andas, ringde 1177 dom skickade ambulans, hade skyhög vilopuls pga av smärtan, fick åka till akuten och fick intravenöst morfin på vägen,på akuten tog dom prover och gjorde ny röntgen, den var okej, men fick nått nytt starkt smärtstillande där, sen oxynorm utskrivet och läkaren på akuten skulle trycka på kirurgmottagningen för en snabbare tid där och ny/vidare utredning, nu börjar jag bli duktigt less på min jävlande mage. Sätter sig på psyket oxå, orkar inte göra något ingen lust, bara sova och dissa allt. Men det får vara så nu då, psyket behöver även lugn, dagarna på "hotell 94" tog bort dom värsta jobbiga tankarna och gav mig vila, men nu Måste jag tänka på att ta det lugnt och vila även om jag har massa roliga saker jag vill göra.Som A-L säger, även roliga och positiva saker tar på krafterna och kräver vila.

Men ska allt försöka ta mig till Gbg snart och hälsa på min skånepåg :)

Kanske en tur till Umeå oxå^^

I fredags insåg jag att jag höll på gå helt överstyr, ja eller redan på torsdagkväll, men jag tog mig igenom kvällen sov på natten direkt på fredag morgon ringde jag B fick komma till henne efter att hon pratat med läkaren, lämna in alla mediciner komma tillbaka på em och träffa läkaren och hon ordnade en direkt inläggning i V-ås med läkaren på telefon, för att förekomma att något destruktivt (läs intox) skulle hända, så la jag in mig. Fick beröm för att jag sökte hjälp INNAN jag gjorde något och jag inser själv hur mycket jag växt när jag kan signalera och larma Innan nått händer, och så mycket bättre man blir bemött då! Helt klart värt några dagar på "hotell 94" för att komma i fas igen. Jag har helt klart kör på för hårt på slutet så det stannade "ända in i kaklet" som B sa,tror det var hon. Första dagarna bara sov sov sov jag, behövde verkligen breaket det gav. Sen på måndagen fick jag träffa läkaren, han gav mig guldstjärna för att jag sökte ist för intoxa. Och i princip lovade att fortsätter jag söka innan jag gör nått så kommer jag få hjälp.Det kändes bra. Fick fri utgång då så skulle jag själv säga till när jag kände mig redo att åka hem. På måndag kväll efter flera turer ute med annan patient kände jag bara  "nej fan imorn åker jag hem nu går det" Så sa direkt igår morse till min KP "jag vill prata med läkaren idag, jag vill åka hem". Hon sa att jag såg piggare ut bara sen i måndags. Så hem vart det.

Känner mig lite orolig ff men jag vet att vila vila vila och inte stressa upp mig löser mångt och mycket. Och får träffa läkaren här hemma en kortis idag för att stämma av medicin ändringarna vi håller på med, avd var så schyssta så dom lyssnade och la sig inte i det utan låter öppenvården sköta den biten. Så Bra när bara en läkare håller på.Blir mera ordning då än när flera ska ha åsikter och ideer.

Ska snart ner och träffa både B,läkaren sen A-L. Sen blir det Lugnt idag. Tills jag ska sällskapa Erika till Köping senare. Men hela dagen är vigd åt vila. Och hoppas jag får samtal om vilken dag nästa vecka mitt kök kommer så jag vet tills när det ska vara urplockat och luckor och skåpsdörrar,gångjärn och lådor borta...bara där känner jag "fan vad mkt det blir VILA,planera!"

Nu dricka upp mitt te sen borsta tänderna. See you

Ja så var det kört då, magen har varit bra sen i fredags, började göra lite ont igår och imorse fick jag bosätta mig på toa, SEN i söndags...på lördagkvällen gick jag en timme stavgång var SÅ skönt, så på söndagmorgon tänkte jag "det är lagom väder för en lite kortare stavgångsrunda" gick typ 5 minuter sen sa det PANG i ryggen, gjorde SÅ satans ont att jag knappt tog mig hem, ringde 1177 fick order om att åka till v-ås akuten Asap, ringde sjuktaxi, stoppade i mig smärtstillande, åkte in, fick vänta här och där, en läkare kom och kände på ryggen och jag VRÅLADE för det gjorde så ont, först sa han att det nog var nån snedvridning, och att det borde gå över på en vecka, skrev ut höga doser oxycontin och oxynorm, och sa att var det inte bättre på en vecka skulle jag ringa FLE och be m remiss för magnetröntgen. Sen väntade jag in Erika och Anton som var i stan och åkte med dom hem, medan jag väntade ute på Erikslund ringde ortopedläkaren upp "jag har funderat lite på hur du har ont, du har nog diskbråck men vi låter det vara en vecka och ser" TACK! är det inte det ena så är det andra.

Tog mig på en 25 min promenad här om dagen, dock utan stavar för att inte göra nån sned belastning, var Så sugen på att ta en runda nu på morgonen för när jag vaknade tog jag mig faktiskt ur sängen utan oxynorm först, MEN sen sa ryggen tack och hej, nu kan jag knappt gå inne...vad är det med mig och jävla otur och skada mig/ha ont hela tiden?

Försökte mig på vattengympan hos sjukgymnasten igår men det gick inte alls :( Nytt försök på tisdag.

Nu ska jag fortsätta dricka hasselnötskaffe och tycka synd om mig själv, samt gosa på min Ozzy som fyller 11 år idag! <3

Idag var det kalas med familjen (Erika och Anton inräknat som familj) smörgåstårta, mycket uppskattad, gjorde efter mammas gamla recept, schartzwald från Bayrok, riktigt god, "hallonsaft" för mig och svägerskan, vi hade trevligt trots denna enorma värme. Jeppe och Anton trivdes bättre ihop i år än förra året vill jag påstå, inte lika blyga för varann fast dom inte sets sen förra året:) Men båda är jue ett år äldre;)

Har massa tårta och fika kvar, så kom och fika med er ;)

Fick lite tråkiga besked igår, men jag deppar inte ihop för det, inte min förlust, men visst stack det till, men allt kan inte gå vägen för en. Nån dag hittar även jag någon som vill ha mig. Men just nu vore en famn och krypa upp i skönt.

Imorn kommer en och kollar på punton, hoppas han köper den så jag blir av med den och alla dryga människor med skammbud. Sen funderade jag på att åka till V-ås vill köpa sommarskor på Dichman, men insåg att det blir snålt om tid och säkert är alla söndags löne shoppare ute, så tar det nog på måndag efter psyk ist. Har rabatter på Lindex oxå så ska kika där, sen kolla en utehylla på Ikea, har så mycket blommor på balkongen nu så jag behöver en hylla och ställa på och förvara krukor och jordpåsar, nu står allt huller om buller. Funderar på nån annan" Sittlösning" oxå för att göra det mysigare.

Har jue fått lite "till hemmet pengar" i födelsedagspresent^^Men helst skulle jag åka till Ullared igen och köpa "allt" jag ångrar att jag inte tog mig tid och kolla på/tänkte på att kolla på ;)

Nej nu blir det balkongen, ett glas vin och cigg när det är svalare.