Det är nå jävla fel på mig idag, konstant törstig druckit säkert 5 Liter vatten, och är trött och matt, tränade på eftermiddagen och höll på klappa ihop. Känner mig trött fast jag druckit kaffe och gör nu. Fryser och svettas samtidigt men har ingen feber. Funderar på om det beror på nån av värktabletterna/muskelavslappnande jag tar, för jag har fått flera blåmärken utan att veta varför och paraflex kan ge blåmärken och naproxen har oxå massa skumma biverkningar. Är jag inte bättre efter nyår får jag väl söka för det.

Idag har har jag haft en vilo dag, trött efter gårdagen och kroppen krävde lugn och ro så så blev det. Pappa hämta mig så åt jag lunch med dom sen följde han med mig och hämta mitt paket från gymgrossisten. Så nu har jag massa pepparkaks protein bars^^

Nej fy måste lägga mig igen, har haft hemsk huvudvärk så gott som hela dagen oxå. Riktigt lattjo dag det hära...

Ibland tänker jag kloka tankar, som den i rubriken. Jag har efter många turer insett att bara Jag Själv kan Ändra och förbättra mitt liv. Visst psyk tex kan stå breve och stötta och puscha på, men om inte Jag tar tag i saker och Vill ha till en förändring går det inte. Jag har funnit många bitar inom mig själv som jag först nu fattat hur dom funkar, tror dels det beror på att jag inte är lika ner drogad så jag faktiskt Kan tänka realistiskt nu och inte bara sätta lock på alla känslor. Man måste våga möta sina rädslor och motgångar för att komma vidare från dom. Det var så skönt och hämta medicin idag och kunna säga "jag mår bra" trots att jag trodde helgen skulle bli jobbig. Men jag lyssnar på mig själv och pausar när jag inte orkar.Och har fina vänner runt mig som stöttar det är fantastiskt, Jag ser saker på ett nytt sätt, och jag är glad att jag inte tar till piller det första jag gör når något blir jobbigt eller jag blir orolig. Jag tänker "varför?" och försöker känna känslan som "stör" ofta när jag får ångest och destruktiva tankar kan jag träna bort det, prata med en vän, fokusera på tvn eller ligga under bolltäcket.

Det handlar om att stå ut tills det går över, jag brukar köra 5 minuters intervaller om dåliga tankar inte ger sig, "om jag vill ta en eller 10 lugnande om 5 minuter får jag göra det, men inte fören då" och så fortsätter jag tills jag tar mig igenom det eller klarar att bara ta en lugnande sen skaka av mig obehaget.

Det känns bra att jag ska börja läsa kursen den 14/1 om så på distans men jag får något och strukturera upp mina dagar kring och det känns bra. Ska försöka börja på vattengympan med Sara oxå nu när hon har båda barnen på dagis/i skolan. Tränar hemma varje dag men att komma utanför hemmet och träna känns också som det behövs även om jag går på gymmet hos sjukgymnasten ibland. Men tror mina leder skulle må bra av vattenträning, blev jue aldrig nå av med den hos sjukgymnasten.

Nej nu ska jag sluta babbla och prata vidare med fina vänner på fb chatten och msn <3

Jag drar hemifrån snart och kommer inte hem fören imorn kväll troligen så jag ville passa på att hälsa alla söta människor God Jul, och hoppas ni får det fint och bra.

Jag är pepp igen men vaknade av plogbilen utanför huset 6.30 DÅ morrade jag as hell. Men kunde inte somna om sen heller...så nu har jag ätit frukost, tränat, gjort mig i ordning oh sörplar på lite kaffe i väntan på att höra av pappa om vi ska ta en tur till biltema bland allt folk eller inte. Sen blir jag  kvar på Blåkulla ikväll och äter ny griljerad julskinka med föräldrar och äldsta bror, spealar uppesittar bingo och hejar på mina hästar i travet. Imorn kommer båda bröder och svägerska och fina brorsonen. Kommer nog bli en fin julafton, får jue lutfisk och allt ^^

Som sagt ha en fin jul alla kära söta där ute <3

Jag har sån glädje i mig, jag känner mig pepp på livet och allt som händer just nu. 14 januari är det intro på Psykologi 2a kursen jag ska läsa på distans. Ska bli super kul. Träningen går bra, blir piggare både psykiskt och fysiskt av att träna smärtorna blir mycket bättre och jag har börjat bli mindre igen, vågen säger inte det direkt men mamma sa idag att jag ser mindre ut i ansiktet igen och valken på ryggen Ser jag är mindre. Försöker köra 30 min kondition Minst varje dag, sen 3-4 ggå veckan med alla styrke övningar. Resterande dagar ett par av dom som hjälper bäst på smärtorna, tar tre olika mediciner för värken nu men försöker trappa ner för har jag ont "räcker" det och köra lite träning så blir det mycket bättre.

Jag har fina vänner runt mig som stöttar och peppar och som jag kan prata med om allt. Vänner plus samtal och stöd av A-L kommer jag långt med. Har lärt mig hantera mina destrutkiva tankar och svackor på bra sätt och framför allt tänka efter när jag får en impuls att göra något. Det finns alltid hopp, men man kan alltid snubbla lite. Men vad gör det, det går och resa sig igen =)

Jag stöter nästan dagligen på folk som skyller problem/fel dom gör och har på sina psykiska diagnoser. Jag ska erkänna att jag oxå varit där, trott att allt berott på mina diagnoser. MEN jag har insett att jag Inte är min diagnos. Jag är en egen individ och människa, och bara Jag kan göra jobbet och förändra och lära mig hantera situationer och mående, har lärt mig många färdigheter att hantera saker med och arbetar på att inte vara för speedad eller för apatisk.Tar en stund i taget och tänker ett varv extra innan jag gör saker. Har sen jag minskade medicineringen rejält fått lättare att hantrera tankar och impulser, jag känner mera på ett bra sätt som inte gör mig drogad och visst ibland får jag ta lugnande men det löser inget i längden, jobbar man inte med sina problem områden finns dom alltid kvar bakom dimman. Jag säger inte att detta är rätt sätt för alla. MEN tänk engång till när något händer eller du tänker göra något på om det verkligen behöver vara så. Det tog inte en dag och bygga rom så förändra förhållningssättet till livet tar inte heller en dag.Men lite övning varje dag gör att man kommer långt.

Detta sura/realistiska inlägg kom till av att en vän påpeka hur styrd jag är av min diagnos, vilket jag Inte håller med om längre ,förut var jag det nu ser jag saker på ett helt annat sätt och ser mig som Mig inte min diagnos.

Vakna 6 imorse,gick ut i köket för att ta en frukost bar, såg tv plåtar pepparkakor, undrade när fan jag gjorde dom inget minne av det. Men Jezzie påpeka att jag hade skrivit en status om det på fb. Har tydligen skrivit handlingslista oxå, men inget minne av det heller men hitta den breve sängen. Men så länge jag inte gör destruktiva/farliga saker gör det jue det samma.

Hunnit köra en timmes kondition och styrke pass. SÅ skönt och få de gjort på morgonen så är det fixat och får jag ont senare på dagen gör jag bara lite mera övningar. Peppar mig själv till att orka gå längre och längre sträckor på bandet, såg på "aldrig mera fet" här om veckan och då sa hon som tränar folk att "när du tror att du inte orkar mera, orkar du lika mycket till" så det tänker jag på när jag vill sluta gå. Har faktiskt blivit starkare oxå för orkar flera repetitioner av övningarna, kanske borde köpa tyngre hantlar ^^ men dom jag har är på 2kg och för en månad sedan orkade jag knappt en av bål övningarna med den, nu går det utan problem =)

Fick hem mitt paket från gymgrossisten igår, pepparkaks protein bars, SÅ goda, och proteinpulver med cocos smak. Super gott det med =) Mitt paket från topformula är oxå på väg men får det nog på torsdag. Men är "bara" koffeintabletter och det har jag kvar lite så gör inget =)

Igår gick jag från pigg glad och uppåt till totalt apatisk igen. Hatar att det går så upp och ner hela tiden. Men bestämde med B i onsdags att vi ska prata med min läkare efter helgerna om att byta ut haldol till nått stabiliserande. Den hjälpte i akuta läget men nu har jag mest biverkningar och humöret pendlar ändå. Men som Malin pränta in i mig "stå ut tills det går över, för det går över"  Och det är sant. Även om det känns omöjligt just när man mår som sämst men att ta sig igenon, panik ångest och apati utan destruktiva beteenden känns det kanon.

Jag litar inte längre helt på mediciner men att ha ett litet skydd behövs nog men vill inte bli övermedicinerad igen.

Var och hämta medicin imorse, och A-L hängde med in i medicin rummet till B och vi prata om vad som hände i helgen för att B ska kunna stötta så bra som möjligt nu när A-L har semester till 7/1-13. Lämnade även in mina rakblad till A-L som jag lovade i måndags att göra. Känns bra att ha ett så stort förtroende för henne att jag inte säger ifrån. Det ända av hennes önskningar, som hon säger, jag nog inte kommer kunna hålla är att inte väga mig varje vecka. Får panik om jag inte har koll.

Efter psyk var det dags att till sjukgymnasten och träna för första gången på flera veckor, kunde lägga på mera vikt på maskinerna efter allt tränande hemma. Kändes Så härligt. Sen när hon tejpa mig,sa hon att det verkligen syns stor skillnad på min axel att den börjar komma i rätt position. Men har ff inte fått nån tid för röntgen så hon skrev ett långt meddelande till läkaren, glömde fråga honom när han ringde ang värk meds om han fått det. Så får väl vänta och se. Fick naproxen utskrivet så nu ska jag ta den och paraflex Och alvedon...mer mediciner för fysiska krämpor än psykiska för första gången på många år. Gillar dock inte och stoppa i mig piller hela tiden men för att kunna fungera i vardagen måste skuldran få "hjälp" av medicin.

Strök mammas julgardiner till köket i eftermiddags, aj aj aj vad ont jag fick sen men nu är det gjort och pappa satte upp dom. Ska baka pepparkakor till julafton och till mormors julklapp oxå, vi åt jue upp mormors andra i helgen XD ska nog göra lite pepparkakor snart inget bra på tv och jag är sjukt rastlös. För några timmar sedan var jag halvt sovandes...

Har börjat äta mera protein oxå och känner mig verkligen mindre ät sugen mellan måltiderna och vill inte äta massa annat. Beställde protein pulver med cocossmak idag ^^ och proteinbars med pepparkaks smak får se om dom är goda =) Fick mail i eftermiddags att paketet var på väg så kanske hinner få det innan jul =) dom delar jue tom ut post på lördag nu i år.

Hmm pepparkakor eller inte...ska fundera lite. Kan behöva nått och göra imorn oxå =)