Suck när jag fått dunder medicin som jag var livrädd skulle slå ut mig totalt sover jag fan Sämre än utan den, jag halv vaknar på nätterna och är törstig eller kissnödig men orkar bara inte ta mig ur sängen. Men i morse eller i natt om man vill det,vaknade jag strax före 4 och behövde på toa gick upp, la mig och lyssna på musik men var spänd och orolig i kroppen, sitter väl i en del från måendet igår kväll. Så tog ett varmt bad, la mig och läste för att bli trött igen men icket, hamna i soffan med kokthjärna (havregrynsgröt om vi ska vara noga) och Dr jävla Phil som jag hatar egentligen, men nu var han intressant. Sitter på MSN och käftar med "min" bitch, är rätt skönt med nån man kan vara precis hur som helst med och som inte tar illa upp när man verkar elak och så, men vi har alltid haft den stilen och även om jag lessna på det ett tag har jag insett att man behöver lite mindre seriösa realtioner i livet oxå för att orka. Han får mig att skratta och le.

Skulle vilja ta en promenad men knäna har börjat kännas av igen sista tiden, men väljer att ignorera det, idag känns dock benen spagetti så vet inte hur långt jag skulle orka..vänster tumme har börjat fucka ur helt igen oxå, kan knappt lyfta kaffemuggen utan att hålla på tappa greppet. Om psyket skötte sig och det bara var kroppen som bråka som förut skulle jag vara nöjd. Nu ska jag försöka pigga upp mig genom att kika på julgardiner, känner inte för att ägna saker nån tid för jag vet inte om jag upplever dom imorn, men att försöka tänka på bra saker och roliga är en bra början.

Blev väckt av telefonen även imorse, är det nya grejen att psyk ringer och väcker mig? Idag ställde dom in Malin tiden för hon var hemma och vabba idag men fick tid imorn ist. Ska bli skönt och träffa henne och prata lite och se hur det blir med medicin biten, jag har insett att jag nog behöver nått för att det ska funka och inte själv medicinera med div saker. Det tar emot och erkänna att jag fallit igen, speciellt efter tidningsskiten och alla var så glada att jag kommit ur skiten..känns nästan värst att träffa släkten på lördag hos mormor men dom kanske inte vet om fallet? Upp med skenet och på med masken..och har finaste med mig så kommer nog gå bra.

Gjort ärenden idag och handlat div presenter som skulle inhandlas.Bestämt att vi ska ta en tripp till Sthlm efter mitt ortoped besök i V-ås på onsdag och träffa lite folks pierca oss hos en vän till Camilla och bara mysa runt. Ska bli underbart<3 En riktig mysdag med finaste.

Nej nu blir det massa pussar och mys<3

Det är ganska kaos i hjärnkontoret just nu men jag trivs ganska bra ändå, känslan att vilja dö finns inte där hela tiden även om stundvis känns skit, men jag väljer att kämpa att fixa detta, jag har klarat det förut och jag kan klara det igen. Känner mig lite kass för att jag måste börja med medicin igen, men jag Vet samtidigt att en medicin stående inte är hela världen mot 8-9 som förut. Får se om dom är inne på samma imorn när jag träffar läkaren som dom var förra veckan innan kaoset bröt ut. Jag är verkligen känd nere på psykmottagningen här på annat vis än många andra patienter efter dom sista veckorna...och att dom är inne på ny diagnos känns sådär jag vill inte vara en jävla diagnos jag är Marie. punkt.Det är skönt med Malin hon avskyr oxå och prata i doagnostermer och tycker att man ska handskas med problemen som är inte gå efter diagnoser.

Mycket gör mig osäker men samtidigt känns det bra med det som är med Camilla för vi kan prata om saker och är på samma våglängd och tycker lika och känner mycket lika. Nån som förstår och som man kan sitta tyst breve i soffan utan att det känns krystat är underbart. Hon får mig att orka kämpa och se vidare hon är underbar<3

Imorn fyller våran prinsessa Stella 6 år, då blir det lite kalas och kanske nån fin liten present till henne. Så bjuder dagen på läkarbesök på psyk sen möte med AF&FK.

Ja vad ska man säga....fredagen blev inte riktigt som planerat ambulans tur till akuten igen, visste inte ens själv att jag var påverkad fören Malin påpeka att jag vingla och sluddra:S hon skicka iväg mig med ambulans sen på sjukan blev det ännu mera små vita. Bråkade med personalen på HIA, slet ut droppnålen flera gånger klädde på mig mitt i natten och sa att jag skulle gå hem. Igår kördes jag vidare till akut psyk, fick sitta där 6 timmar innan jag fick träffa läkaren. Vilket samtal som tog inte ens 10 minuter för hon hade läst alla anteckningar från senaste veckan, dom gav mig theralen och skicka hem mig så ska psyk här höra av sig imorn.

Men nu ska jag verkligen försöka ordna upp allt och skärpa mig. Inga mera super destruktivt, jag har fått min prinsessa och det känns bra med nån som tar mig för den jag är och jag inte behöver spela att jag mår bra, men jag tänker  INTE tro att hon ska tollerera mitt destruktiva beteende, men med henne känner jag mig stark och som att allt är möjligt. Vi är ett tillsammans och framtiden ska bli ljus och bra. Planer pågår och det känns BRA! På tisdag eftermiddag åker jag till Örebro och hämtar henne<3

Nej nu orkar jag inte skriva mera trams msn med skrutt ist<3

Jag kämpar för att ta mig igenom stund för stund, det går sådär, en del snedsteg men jag lever och jag kämpar för att klara mig till torsdag när jag ska till Örebro och hämta fina skruttisen Camilla<3

Det är några dagar kvar men det måste måste måste gå. Jag vill ge upp allt samtidigt som jag försöker hålla fast vi viktiga saker.

Jezzie, tro inte att du inte betyder, att du kommenterar och hör av dig värmer Massor<3

Det finns flera fina runt omkring men kommer inte på alla just nu för min hjärna är inte helt i form.

Men jag ska kämpa för er fina vänner och min flicka<3

Ps. Låst inlägg skrivet.