Lunginflammation, med totalt träningsförbud, hålla mig inne, helst inte träffa mer folk än absolut nödvändigt närmaste 10 dagar var PRECIS vad jag planerade att få som dom när jag sökte FLE igår för tungt och andas sen i fredags och bli anfådd av minsta rörelse..ELLER? Nej. Första gången i mitt liv jag har lunginflammation eller akut bronkit som läkaren sa men som jag gogglat är det samma sak? yes så lycklig jag blir, INTE jag som just fått in mina morgonrutiner med träning varje morgon! Men känner jue själv att jag inte orkar nu.

Som tröst har jag klickat hem en örontermometer. För min muntermometer sa INGEN feber så kom jag till FLE igår och tempa 37.7 Trots alvedon..

Tack och hej från slut körd tjej som sk bo  soffan med Greys Anatomy närmaste dagarna.

Idag vaknade jag Verkligen på fel sida, somnade strax efter 20 igår, hade varit uppe sen 4 och hunnit med en tur till V-ås för att få mera sprutor, men vette fan om det är Ända orsaken, har jue ont ändå. och igår gick Inget och äta,igen,allt vände..så idag blir en lugn dag för magen med sånt jag Vet den klarar av. Ska få mera sprutor redan nästa vecka. Då ska jag försöka få ur den dära ryss doktorn, om det inte finns nått annt och göra. Annars är det fan jag som ringer kirurgmottagningen och bokar ny tid för vidare utredning. Kan för fan inte gå runt på proviva,fil,smörgåsrån med ost, falurågrut med leverpastej och näringsdrycker, japp det är i princip vad jag kan äta utan att kräkas..Men orkar träna varje morgon och går upp mer och mer i vikt ist för ner..och vården stirrar sig jue blinda på att proverna är bra och jag inte går NER i vikt så då är inget fel. Men när man knappt äter och går Upp i vikt måste väl fan nått vara fel?!

Idag är en jävla skit morgon, sur,arg och irriterad, gapar och skriker på allt, och så skulle jag flytta in i min nya väska som kom hem igår då, var ena haken på axel remmen paj, gick inte och öppna den hur jag än försökte, så då rann bägarn över och jag gapa och skrek och en stackars skåpslucka i köket fick sig en omgång...så ska skicka tillbaka väsk jäveln!

MEN ikväll kommer skrutt hit, blev inte ändrade planer av div anledningar. Men ska bli skönt med sällskap och bara få umgås, kanske göra nån utflykt :)

Sista dagarna har gått i ett rasande tempo, började i tisdags eftermiddag med att jag börja sortera kläder och packa ner i flyttldådor, sånt som stått i påsar sen från garderoberna sånt jag inte använder, eller inte kan ha, början med det hela var för att distrahera mig från olidliga smärtor och jag var utan oxynorm. Sen i igår efter att jag varit hos smärtläkaren och fått 9(!) sprutor, var jag så speedad och i gasen för att jag inte hade ont, och fått lite info om hur det blir framöver, mera sprutor om 2 veckor, sen ska det glesas ut för musklerna "somnar" med tiden, och sen kanske jag bara behöver fylla på med sprutor om jag får nån infektion eller nått virus sa han. Känns skönt att börja få klarhet i magen. Dock har det börja göra ont på flera ställen=/ men alltid ska väl nått krångla, men inte alls lika hemska smärtor! även om jag ff kräks när jag äter, men Erika påpeka idag att det verkar vara värst när jag äter fet mat,bakverk odylikt, så ska dra ner drastiskt på sånt och se om det blir bättre. äter det jue inte ofta nu heller men dom gånger jag gör det kommer det upp..

Sen igår när jag kom hem börja jag plocka städa och sortera i "skräprummet" där allt bara slängts in för jag inte vet vad jag ska göra med det eller inte orkat ta tag i det. Sen bara fortsatte det imorse med storstädning i badrum,vardagsrum och kök, ALLA skåp är rensade och ordningplockade, det är dammat, och dammsuget golven torkade, micro och ugn skurade. Tvättade idag med och böt sängkläder. Verkligen gått i full fart.

Sen för ett tag sen sa det PANG, kände mig halvt väck i huvet, som väggen börjar närma sig och jag tappar greppet om verkligheten, så gjorde en mugg te, parkera mig med datorn under kedjetäcket i sängen. Men när jag gjort teet hade jag hunnit glömma det och gick och borsta tänderna...förvirrad?jag? mmm en aning.

Börjar känna mig väldigt instabil, igår kväll var det nära en drutt över kanten med intox men jag höll mig och tog bara lite extra vb medicin sen somnade jag. Men idag är det jag som lämnar in ALLT jag inte behöver ha hemma till B sen hämtar tre dagar i veckan igen.Jag Vet så väl hur jag behöver göra och jag tänker INTE fresta mig själv och fälla krokben på mig själv, jag ska utnyttja all hjälp jag kan få. Dumt och gräva sin egen grop, det har jag gjort alldeles för många ggå.

Bokat taxi till onsdag oxå när jag ska till smärtläkaren och jag HOPPAS, B hinner träffa mig för medicin innan, för jag vet jue inte när jag kommer hem. Inga frestelser här och ha medicin hemma till fredag, hinner hon inte ses innan ska jag be att nån lämnar dosett i brevlådan. Jag är färdig med intox träsket, utnyttja alla resurser du har Marie!!

Snart ner till psyk, har en del och prata med A-L om plus att vi ska uppdatera SASSAM kartan till Petra på FK så hon har den med i allt som ska med för bedömning om sjukersättningen, jag har börjat landa i att jag nog inte kommer kunna jobba. Det känns okej faktiskt. Men jag blir lite less när folk (läkare på kirurgakuten) frågade om det inte var väldigt tråkigt och bara gå hemma och jag borde ha nått och göra, en sån dära som ansåg att sysselsättning löser alla problem...en ung snärtta som jag talade om för att hantera vardagen är ett heltids jobb!

Idag är verkligen en seg trött dag, vaknade vid 7 gick upp och kollade ett avsnitt CSI ihop med en mugg kaffe och ett glas proviva, såg lite nyhetsmorgon, däckade, vaknade efter nån timme att pappa ringde, däckade igen, vaknade vid 11.30 masade mig upp, ut och sopade av bilen, vilket var vad pappa ringde och sa åt mig att göra eftersom det var töväder. Nu sitter jag här med en mugg kaffe igen efter en skål fil, som verkar vilja stanna,än så länge. Igår ville inget stanna från lunch fram till kvällen... men orkade iafall baka kladdkakemuffins igår framåt kvällen som jag Erika och Anton fikade till melodifestivalen, fick bra beröm för dom av Anton "mmm mums" sa han flera ggå, inte illa beröm från en 3½ åring det inte ;)

Idag tänker jag inte göra nånting, dammsög igår oxå. Har iofs diskat idag, men nu blir det bara soffan,kaffe och skype-flickvännen, ALLA har väl en speciell skype-flickvän? ;)

Imorse var det alltså dags för besöket på smärtmottagningen, för det första kom jag upp i frikort! Så nu har jag gratis vård nästan ett helt år, bara det var en bra början. Sen var läkaren Kanon, han kollade lite i papprena jag fyllt i och kände och testade känsel på magen, sen visade han på en affisch att det finns nåt som heter "trigger muskler" och han misstänkte att det var dom som strulade för mig, så han gav mig några bedövningssprutor i magen där det gjorde mest ont, och på en 5 minuter släppte dom värsta smärtorna! Men jag var skeptisk, ifrågasatte hur f-n muskelproblem kunde ge kräkningar,illamående och svårt och äta, men han sa att musklerna klämmer på tarmarna och magsäcken. OCH detta är ett ganska vanligt förekommande problem! Men det har INGEN av alla läkare jag träffat på dessa 6 veckor ens nämnt ett ynka ord om!

Blev helt snurrig i huvet av sprutorna och tok trött, men antagligen för att smärtorna släppte och jag slappnade av, ska få komma tillbaka några gånger till, redan på onsdag är nästa besök. Men ska fråga vad han ska göra med nederdelen på framsidan av magen för där gör det fortfarande en del ont men långt ifrån lika plågsamt som när båda ställena gjorde ont! Idag har jag fått i mig en del och äta och inte kräkts en ända gång! Känns som värsta stora grejen. Kanske inte för andra men för mig är det en SÅ underbar känsla. Tom fredagsmys med nya "grill och vitlöks" chipsen och cola. Men vågar inte utmana ödet för mycket och äta massor. Och tar det lugnt med mat, men kaffe har jag fått i mig 3 ggå idag :D

SÅ skönt att ha börjat få ordning på magen och kanske slippa bråka vidare, vet inte om detta är något jag kommer få fortsätta med, sprutorna, eller om det ger sig efter ett tag, men får förbereda mig med frågor till läkaren på onsdag nu när jag vet lite mera vad det beror på!

I måndags blev det kirurgakuten igen, inte fått behålla i princip nån ting på hela helgen. Blev inlagd, fick dropp dom tog prover, fick försöka äta men kräktes för det mesta, sen igår skulle dom skicka hem mig men kräktes Och fick diarre, så blev kvar till idag, samma visa ff, får ta primperan för att kunna äta och oxynorm för att inte få Ännu ondare..men så kom det nån ny hemsk läkare idag, han stövla in i rummet, sa varken hej eller fråga hur det var, bara att "ja du skulle jue åkt hem igår men vart kvar så idag åker du hem" i frågasatte hur fan jag ska kunna åka hem när jag inte kan äta, men enligt mina prover fick jag i mig tillräckligt med näring för att kunna åka hem, och med näringsdrycker skulle det gå bra, så fick med mig två förp såna. Sen har jag jue tid på smärtmottagningen imorn bitti. Så fråga om jag inte lika gärna kunde stanna ist för åka fram och tillbaka, men ICKET för jag kunde jue ha nån segdragen magsjuka eftersom dom inte hittar felet och då ville dom inte ha mig där..

Så imorn bitti är snällaste pappan uppe och skjutsar mig för hade jag tagit sjuktaxi hade jag fått åka så jag var där redan vid 7.15, och med snöovädret som ska dra in i natt vill jag helst åka med nån jag litar på på vägarna. Så nu sätter jag mitt hopp till att smärtläkaren kan hjälpa mig, men han kan väl bara hjälpa med smärtan inte mot att kaffet ska vända upp och spruta ut genom näsan...och så måste jag få tag i dietisten för att få mera näringsdrycker utskrivna för det kunde dom aaabsolut inte ordna i v-ås...och får jag mera problem ska jag vända mig till FLE kirurgen kan inget göra..snacka om att avsäga sig ansvaret!!

Okej, det heter att det blir vad man gör det till, såå idag tänker jag försöka att INTE låta maghelvetet styra mig, men det är Svårt, den är en så central del Allt här i livet, för äta och dricka måste man, hur som. MEN jag kan försöka att inte haka upp mig på allt negativa, utan försöka hoppas det finns en lösning på smärtan på fredag. Fram tills dess får jag göra vad jag kan för att stå ut, utan att vara en jävla gnäll kärring hela dagarna. Börjar tom tröttna på mitt eget gnäll dagarna i ända. Så förstår om folk runt mig är trötta! Men...samtidigt..tja..Det Är Jobbigt. MEN Nej idag får inte smärtorna ta upp hela dagen. Jag gör vad jag orkar men jag fokuserar inte på smätorna. Bara ännu en dag som måste pasera.

Så nu blir det kaffe i väntan på att nån trevlig människa vaknar nånstanns och ha och prata med eller iafall nyhetsmorgon på tv om en halvtimme :P