Sista dagarna har gått i ett rasande tempo, började i tisdags eftermiddag med att jag börja sortera kläder och packa ner i flyttldådor, sånt som stått i påsar sen från garderoberna sånt jag inte använder, eller inte kan ha, början med det hela var för att distrahera mig från olidliga smärtor och jag var utan oxynorm. Sen i igår efter att jag varit hos smärtläkaren och fått 9(!) sprutor, var jag så speedad och i gasen för att jag inte hade ont, och fått lite info om hur det blir framöver, mera sprutor om 2 veckor, sen ska det glesas ut för musklerna "somnar" med tiden, och sen kanske jag bara behöver fylla på med sprutor om jag får nån infektion eller nått virus sa han. Känns skönt att börja få klarhet i magen. Dock har det börja göra ont på flera ställen=/ men alltid ska väl nått krångla, men inte alls lika hemska smärtor! även om jag ff kräks när jag äter, men Erika påpeka idag att det verkar vara värst när jag äter fet mat,bakverk odylikt, så ska dra ner drastiskt på sånt och se om det blir bättre. äter det jue inte ofta nu heller men dom gånger jag gör det kommer det upp..

Sen igår när jag kom hem börja jag plocka städa och sortera i "skräprummet" där allt bara slängts in för jag inte vet vad jag ska göra med det eller inte orkat ta tag i det. Sen bara fortsatte det imorse med storstädning i badrum,vardagsrum och kök, ALLA skåp är rensade och ordningplockade, det är dammat, och dammsuget golven torkade, micro och ugn skurade. Tvättade idag med och böt sängkläder. Verkligen gått i full fart.

Sen för ett tag sen sa det PANG, kände mig halvt väck i huvet, som väggen börjar närma sig och jag tappar greppet om verkligheten, så gjorde en mugg te, parkera mig med datorn under kedjetäcket i sängen. Men när jag gjort teet hade jag hunnit glömma det och gick och borsta tänderna...förvirrad?jag? mmm en aning.

Idag är verkligen en seg trött dag, vaknade vid 7 gick upp och kollade ett avsnitt CSI ihop med en mugg kaffe och ett glas proviva, såg lite nyhetsmorgon, däckade, vaknade efter nån timme att pappa ringde, däckade igen, vaknade vid 11.30 masade mig upp, ut och sopade av bilen, vilket var vad pappa ringde och sa åt mig att göra eftersom det var töväder. Nu sitter jag här med en mugg kaffe igen efter en skål fil, som verkar vilja stanna,än så länge. Igår ville inget stanna från lunch fram till kvällen... men orkade iafall baka kladdkakemuffins igår framåt kvällen som jag Erika och Anton fikade till melodifestivalen, fick bra beröm för dom av Anton "mmm mums" sa han flera ggå, inte illa beröm från en 3½ åring det inte ;)

Idag tänker jag inte göra nånting, dammsög igår oxå. Har iofs diskat idag, men nu blir det bara soffan,kaffe och skype-flickvännen, ALLA har väl en speciell skype-flickvän? ;)

I måndags blev det kirurgakuten igen, inte fått behålla i princip nån ting på hela helgen. Blev inlagd, fick dropp dom tog prover, fick försöka äta men kräktes för det mesta, sen igår skulle dom skicka hem mig men kräktes Och fick diarre, så blev kvar till idag, samma visa ff, får ta primperan för att kunna äta och oxynorm för att inte få Ännu ondare..men så kom det nån ny hemsk läkare idag, han stövla in i rummet, sa varken hej eller fråga hur det var, bara att "ja du skulle jue åkt hem igår men vart kvar så idag åker du hem" i frågasatte hur fan jag ska kunna åka hem när jag inte kan äta, men enligt mina prover fick jag i mig tillräckligt med näring för att kunna åka hem, och med näringsdrycker skulle det gå bra, så fick med mig två förp såna. Sen har jag jue tid på smärtmottagningen imorn bitti. Så fråga om jag inte lika gärna kunde stanna ist för åka fram och tillbaka, men ICKET för jag kunde jue ha nån segdragen magsjuka eftersom dom inte hittar felet och då ville dom inte ha mig där..

Så imorn bitti är snällaste pappan uppe och skjutsar mig för hade jag tagit sjuktaxi hade jag fått åka så jag var där redan vid 7.15, och med snöovädret som ska dra in i natt vill jag helst åka med nån jag litar på på vägarna. Så nu sätter jag mitt hopp till att smärtläkaren kan hjälpa mig, men han kan väl bara hjälpa med smärtan inte mot att kaffet ska vända upp och spruta ut genom näsan...och så måste jag få tag i dietisten för att få mera näringsdrycker utskrivna för det kunde dom aaabsolut inte ordna i v-ås...och får jag mera problem ska jag vända mig till FLE kirurgen kan inget göra..snacka om att avsäga sig ansvaret!!

Okej, det heter att det blir vad man gör det till, såå idag tänker jag försöka att INTE låta maghelvetet styra mig, men det är Svårt, den är en så central del Allt här i livet, för äta och dricka måste man, hur som. MEN jag kan försöka att inte haka upp mig på allt negativa, utan försöka hoppas det finns en lösning på smärtan på fredag. Fram tills dess får jag göra vad jag kan för att stå ut, utan att vara en jävla gnäll kärring hela dagarna. Börjar tom tröttna på mitt eget gnäll dagarna i ända. Så förstår om folk runt mig är trötta! Men...samtidigt..tja..Det Är Jobbigt. MEN Nej idag får inte smärtorna ta upp hela dagen. Jag gör vad jag orkar men jag fokuserar inte på smätorna. Bara ännu en dag som måste pasera.

Så nu blir det kaffe i väntan på att nån trevlig människa vaknar nånstanns och ha och prata med eller iafall nyhetsmorgon på tv om en halvtimme :P

Idag har varit en sån dära dag när magen bara borde skäras bort och kastas bland farligt avfall...men kom iafall i väg till Avesta på förmiddan med pappa och handla kattsand och andra förnödenheter så månaden är räddad,typ.

Sen i eftermiddags hade jag möte med den nya läkaren på psyk, får se hur långvarig hon blir, dom byts jue ut ganska fort och denna skulle tydligen "provjobba och se om hon ville stanna"

Gillade henne för hon var jordnära men samtidigt lite spooky, typ första frågan hon ställde var om jag kände av nån personlighetsklyvning, sen börja vi prata om vad som ska stå med i läkarintyget till FK för att söka sjukpension, hon sa nått i stil med "ja du ska nog inte jobba för så fort du får press på dig och blir stressad försöker du ta livet av dig, eller iafall intoxar" ehh okej, hej vi har aldrig träffats men du vet det, aaalltså måste det stå i min journal. För tror inte det stått i nått av dom gamla läkarintygen vad jag minns. Iofs ganska sant, i höstas när AF och FK börja dra igång om arbetsträning sprang jag jue rakt in i självmords-depp-träsket när det vart för stor press, och när jag arbetstränade förut kraschade jag till slut. Men så hemskt och få höra det från nån annan och inte bara tänka nedvärderande om sig själv :(

Men hon sa iafall att hon skulle skriva ett intyg FK inte kunde neka, för hon höll med om att jag behövde hitta en balans i vardagen och klara av den Sen kanske ha nått och göra om dagarna, men jobb är inte prio ett för mig. Det var skönt. Men sen frågade hon oxå om jag kände mig Under medicinerad, när hon såg min blick la hon till "eller övermedicinerad" jag sa lite fint att jag ibland försöker sluta med vissa sorter men får börja igen, så vi kom fram till att jag helt enkelt behöver en grund och stå på hur ogärna jag än vill.

Nu ska min mage få lite proviva, fast föda har inte gått sen igår eftermiddag...den bara retunernas..så nu vet ni det :p

Tog nästan sovmorgon imorse, vakna först 6.20, ställde mig på vågen, det är jue måndag..smått panik där, förstår inte hur man kan gå upp i vikt så fort när man äter så lite och inte får behålla allt....men det sluta iafall i att jag inte fick i ming NÅNTING fören framåt eftermiddagen för paniken över vågsiffran satte sig i huvet, kaffe och te...och vatten såklart, fått i mig ett par dubbla smörgåsrån med ost nu iafall. Men sen att jag mår så sjukt illa oxå gör jue inte saken bättre....dock har magen inte,än, idag gjort så jävla ont, och det tackar vi för. Var fullt ös från kl 9 till 11, träffa B och lämna in lite meds för jag känner att jag inte ska ha för en hel vecka hemma. Sen dejta A-L för första gången sen innan jul, var skönt och få vändra och vrida på saker både ang psyket, stundande läkarmöte på psyk på torsdag, som A-L tyvärr inte kan vara med på för alla på psyk har planeringsdag Utom läkarna, sen på måndag har vi möte med FK om min framtid, Där är dock A-L med thanks good.

Efter psyk var jag ut och uträttade tusen ärenden som behövde fixas nu när pengarna rullat in på kontot, men efter att ha betalat massa räkningar imorse (läs sjukhus räkningar till förbannelesen) och handlat nödvändigheter så som Riktig kattmat så mammas bäbisar äter, friskis köpet akut när pengarna tröt var inte poppis och har inte hjärta att ge dom det då, då är jag själv hellre utan den mat jag vill ha. För min muppar gör jag ALLT <3

Men laddat med cola light och bananer, sen tänkte jag kämpa på med proteinpulver ist för slösa pengar på äcklig nutrillet när proteinpulvret ändå finns hemma och dessutom är gott.

Nu ska jag bara få den dära tiden till smärtmottagningen, leta lite info på landstingets hemsida om jag kunde ringa nånstans och kolla om jag fått nån tid bokad men stod bara att dom inte kunde svara på såna saker för det hör ihop med operation så man skulle vända sig till den som remiterat så fundera på att ringa avd och höra, om jag ska vara ivrig och ringa redan i dag eller vänta till imorn...dom sa jue Akut remiss...alla andra undersökningar har jue sket riktigt fort efter dom blivit beställda.

Nej nu ska jag slåss med en banan tror jag.

I tisdags var det då dags för mötet med specialist läkaren/kirurgen, han klämde kände och pratade, ville skicka hem mig sen ha tillbaka mig inom en vecka för både gastroskopi och magnetröntgen av ryggen, för enligt honom kunde jag ha ont i magen av Diskbråck, alla tycker det låter helt befängt, och jag protesterade, sa att dels har jag jävligt ont sen blir det ett  jäkla åkande den långa vägen två ggå till inom en vecka och bad att få bli inlagd med smärtlindring då jag har svårt och äta och jag fick som jag ville. Sen redan på onsdagen blev det både MR och gastro. Båda dom var okej, var en liiten disk som bukta ut men inte så pass att det borde ge dessa smärtor, sen på onsdagen ville läkaren på avd göra en kontraströntgen sen skicka hem mig om den var okej, trots att den dära specialisten pratat om att gå in och kolla igenom magen efter div fel som jag inte fattade hälften av för det var på läkar språk. Men kontrast röntgen "gjorde dom inte kloka" avd läkaren hade pratat med den dära specialisten, så dom ville skicka hem mig på permiss så jag kommer tillbaka på måndag morgon så skulle dom kolla vidare på röntgen då och se vad dom ska göra.

Så nu är jag hemma och har blodsocker dippar titt som tätt så jag blir snurrig på väg mot gränspsykoser för jag knappt får i mig näring emellanåt...men bara och kämpa på och äta lite och ofta ofta. Frös tidigare oxå så jag hade strumpor, lurv strumpor,raggsockor,tights,mjukisbbyxor,linne,stic
kad tröja och munk tröja sen låg under två täcken och frös ändå. Men ingen feber, tror det är för att jag inte får i mig så mkt och äta..men fryser mindre nu, efter lite kaffe och en macka...får se hur helgen går, fick med mig telefon nummret till avd så skulle ringa om det var något.

Då var det nytt år då, jag tillbringade nyårsafton hemma i soffan i pyjamas, spelade bingolotto och drack bubbelvatten. Min mage är verkligen fuckt up, ont ont ont, och jag får knapra piller som gör mig bäng i huvet men för att stå ut måste jag ta dom. Idag har varit en extremt jobbig dag med magen. Sov några timmar på eftermiddagen för att slippa känna. Jag förstår inte hur nått som inte är något tydligt fel kan göra SÅ HÄR ONT. Jag vet att det är och hoppas för mycket men jag hoppas dom ringer med en tid till GBP-specialisten imorn tiden så blir i slutet på nästa vecka så vet jag iafall att jag Har en tid. Mardrömmen blir om värktabletterna tar slut och vart jag får nya...känns som att en del läkare tror att man vill ha dom bara för att bli hög medan andra förstår att det gör ont och man verkligen behöver smärtstillande för att stå ut och framför allt kunna äta.

Har inte tränat på ca 5 veckor, saknar det som FAN och det gör min kropp med, men vågar inte träna nu med tanke på hur ont magen gör, och innan drogs jag med förkylningen. Men men får träna när jag mår bättre. Kroppen skriker dock efter rörelse så får gå runt lite hemma det jag orkar, orkar inga långa sträckor i ett svep. Att åka och handla och gå igenom affären bara tar på krafterna och jag åker hem och däckar sen.Detta tär så klart på psyket oxå även om jag inte mår "destruktivt dåligt" som tur är med tanke på alla morfin piller jag har hemma. Men tanken på intox kan komma emellanåt när jag har som ondast, det ska jag erkänna. Men tänker INTE stoppa i mig nån överdos för då lär jag aldrig få nya och nån smärtlindring och det är inte värt smärtan jag får stå ut med sen. Så hellre lugnande och vara trött.

Tack hej för mig med gnäll.

Om NÅN vill köpa en hemsk mage med extrema smärtor så kan jag ge ett riktigt bra kompis pris!