Om 12 timmar öppnar smätmottagningen så jag får ringa och skrika på dom att ge mig en tid fort som bara FAN. Idag har magen inte varit på mitt lag, legat i sängen i princip hela dagen, duschade och dammsög imorse. Sen har jag inte orkat mera, druckit massa te, och knaprat värktabletter. Detta är inte lattjo. MEN nått roligt hände oxå, telefonderade med A på morgonen, jag som hatar och prata i telefon hade jätte lätt för att prata med henne, vi prata väldans mycket katter. Crazy cat ladys som vi är^^  Jag kan inte låta bli att le när det kommer ett sms från henne eller slita mig från skype när hon är där. Och vi har inte ens träffats än! Men Kanske nästa helg. Bara min jävla mage blir bättre...jag är riktigt gnällig som det är nu. Och knän och höfter har protesterat idag. När ska det vara nog?Och både imorn och tisdag verkar det bli regn...jag som vill ut och gå på A-L timen imorn! Men kan jue hoppas att det inte regnar just då iafall.

Så hoppas jag B hinner få tag i läkaren eller Nån på smärtmottagningen så recept kan fixas. Jag gillar inte att gå på starka smärtstillande men måste jue kunna ta mig ur sängen och klara en dag utan att gråta av smärta...både i fredags och igår hjälpte promenad för magen men idag var det inte och tänka på att gå ut...SÅ less på min jävla kropp!

Höll på ställa in vattenträningen idag för jag kände mig helt ur gängorna, men tog mig i kragen och kom iväg, men idag gjorde det rent ont i kroppen och träna :( vet inte om det var för att jag sovit mindre, var vaken "ända" till 22, länge för att varit mig sista veckorna. Och vakna 5 och vägra somna om för jag ville se Biggest loser från igår. Men preppa mig med koffein och ginseng och kom iväg. Hem, kollade ett avsnitt PP, däckade, vaknade av posten, tänkte "det är väl bara nå skräp reklam" men gick och kollade, brev från FK! skulle få besked i mitten av april fick jag veta förra veckan, men vart så klart nervös, så satte mig på toa av alla ställen och öppna, och Minsann jag fick beviljad sjukersättning! Samt ett intyg att resor odiv som man får pensionärsrabatt på har jag rätt till det fram till 2049 haha. Så där försvann 20 kg sten tyngd,oro från axlarna.Var till pappa och kopiera div papper som folksam vill ha kopior på. Se vad dom säger om ev ersättning.

Sen posta jag det och handla svampinjoner och grädde och drog till Erika och Anton, vi mumsa varmamackor med svampinjonstuvning, men fy vilken matångest jag fick :( men intala mig att jag inte ätit mkt annat idag och ibland är okej.Så ringde läkaren från smärtmottagningen ang mina oxynorm,förut har dom skrivit ut utan problem och varit nöjda med att psyk har hand om dom nu sa han typ "jag kan absolut inte skriva ut till dig när du intoxat förut och psyk får ringa mig jag kan ge blockader inget annat då är vi överens hejdå" Jag hann inte säga i princip nånting! Så ska ge B deras nummer imorn och be henne ringa dom. Så ringde FLE läkaren, bra som vanligt den dära Hischam, ska upp efter jag hämat meds imorn och lämna b12,järn och feretin prover.

Efter det bär det av till V-ås med pappa och memira besöket samt Ikea, och så ska jag in på Kahls och span te^^

Idag har verkligen inte varit min dag, inte orkat/velat vara med, så ignorerade datorn,kollade på lite Private Practise och sovit. Men imorse gick jag och A-L promenad under vårat samtal, så skönt nu när det är väder så vi kan börja med det, jag skulle visa henne smultronbladen jag såg i lördags, då fick vi se gullvivor där oxå!Redan:

Vi prata om hurvida jag är på väg att "gå ner mig i en depp igen" och är destruktiv på olika vis, men kom fram till att just eftersom jag är så medveten om vad som händer och sker så kan jag nog styra det mera som jag vill.Men jag vet att jag har både A-L och B nära om det behövs. Dom peppar och stöttar på lite olika vis men båda ger bra inputt i saker och ser på det på olika vis så jag får olika insynsvinklar och kan ta till mig det bästa från båda.

På onsdag ska jag till Memira och kolla synen, tycker jag börjat se sämre på vänster öga och har ofta huvudvärk, så ringde förra veckan och fick tid redan på onsdag. Snälla pappa kör mig, så ska jag nog tvinga honom att luncha på Ikea så jag kan gå in på Kahls och spana te, verkligen fastnat för te igen, dricker nästan mera te än kaffe :O

Jag är glad att jag har så fina människor i mitt liv, både ni som varit med länge och nya bekanskaper som gör livet värt att leva!

Psyket mår rätt bra, kvällsångesten finns där, men beror nog på topimax sänkningen och jag löser det med att sova.Men igår kväll tvättade jag och var vaken genom hela gladiatorerna, riktigt impad av mig själv.Jag har börjat hitta ljuspunkter i livet som jag håller hårt i. Och jag tänker "äckligt mycket"positivt,men man Ska tro på att det blir bra för annars blir det inte det:)

Det har kommit in en ny person i mitt liv som får mig och skratta och le och vi har så mycket och prata om. Hon är så charmig och rolig:)

Sen går viktresan ganska bra, naturdiet/nutrilett/modfiast gör sitt jobb och det peppar att siffrorna krypa neråt!

Nu orkar jag inte hamnra mera på min sega trasiga spacetangent.Hoppashoppas jag kan få hjälp att laga den!

Puss på er!

Jag känner mig irriterad,nedstämd,ledsen,orolig och glad samtidigt, vet inte vilken känsla som är starkast. Allt är ett virrvarr, haft en tuff vecka, med magsjuka från förra lördagen som resulterade i akuten i onsdags och dropp för att komma igång, sen vart jag kvar i V-ås till fredagen hos Bambina för jag skulle på smärtmottagningen på torsdagen, men fick inga sprutor eftersom smärtorna hade varit bättre innan magsjukan kom. Men fan vad jag fick knapra imodium dom dagarna för att inte bo på toa, som jag nästan gjorde ändå...men vi hann med en tur på stan på torsdagen ändå:) Sen på fredag morgon hade jag besök på kvinnokliniken, dom kunde bara tala om att mina tarmar är Väldigt livliga, för andra ggå. Får se om läkarna på akuten lyssnar på det denna gång. Sen blev det taxi hem.

Igår började äntligen magen skärpa sig och jag fick behålla det jag stoppa i mig, men mår konstant illa, tur det finns primperan.

Jag orkar inte blogga mera, det är kaos i huvet av känslor och jag vet inte vad som är vad.

...bara säga att jag känner mig rätt bra för tillfället. Livet flyter på, jag tar motgångarna på bra vis, tänker inte destruktivt så fort det blir tungt. Jag tänker ist att det går över och är en ny dag imorn, och även om det fysiska strular som f-n så vinner Jag i längden. För envis vinner!

Som Arja Sajoma skulle sag "jag vill tacka livet!"

Efter lite tankar och funderingar i några dagar faktiskt, har jag kommit fram till att Jag Vill Leva Livet. Jag lever inte för att jag måste eller för andras skull.Jag kan tänka mig att börja leva, mycket insiktsfulla samtal med A-L sista veckorna har väckt tankar och funderingar och jag känner mig redo att ta mig ann livet, bra som dåliga perioder. Jag insåg i helgen att jag kan ha en dålig dag utan att det slutar i katastrof. Jag känner mig sänkt idag med,mest för att jag fått feber igen och jag just börjat komma igång med motion och vattenträning hos sjukgymnasten efter lunginflammationen. Men vad gör det, backa och börja om, ta det lugnt några dagar. Livet väntar, men jag behöver inte köra över mig själv,prejja ner mig själv i det djupa diket så fort nått går snett. Jag kan hantera mig själv bättre och jag är av segt virke,envis,en fighter.

Jag tänker inte att jag ska ha ett liv med partner,barn,villa,jobb framgång,jag tänker att jag kanske en dag träffar kärleken, lär mig hantera vardagen och samtidigt ha en bra psykisk balans. Jobb finns just nu inte på kartan och jag vilar i det. Men med mig på resan har jag underbara vänner, tre totalt världsbästa katter och en fin familj även om vi inte har så mycket kontakt vet jag att familjen finns där.

Har dragits med rejält tilltagande ångest i flera dagar och igår kväll vart jag nere,deppig och bara less orkade inte med världen, kände för att ge upp, men inte som i en intox-flykt,eller ta livet av mig. Kändes Jätte konstigt att må skit men inte direkt få tankar på att intoxa. Jag stängde av datorn och ljudet på mobilen och bara låg under kedjetäcket och kollade på Melodifestivalen,tillät mig själv att känna mig liten och ynklig men för den sakens skull inte göra något drastiskt, Malin (min förra psyksamtalskontakt) sa alltid att tankarna är inte farliga det är handlingarna, men jag kände inte ens dom dära intox-sug tankarna. Jag bara vilade i att ha en dålig kväll och låta det gå över. Det känns så nytt mitt nya tänk. Men dom senaste veckornas samtal på måndag mornarna hos A-L har faktiskt gett Bra utdelning och jag känner mig själv och mina tankar på ett helt annat vis. Jag vill inte sluta i ett missbruk med intoxer, det har varit en stor del av mitt liv alldeles för länge.

Att jag nu oxå troligen har alla magsmärtor pga olika av mina psykmediciner känns både skrämmande och skönt att ha kommit på, skönt för att vi kan ta bort dom och smärtorna kanske försvinner, skrämmande för att jag inte vet hur jag mår om nått tas bort och nått annat sätts in. Men jag vet att jag har bra stöd av både A-L och B i det hela så det kommer nog gå bra. Jag har accepterat att jag kommer behöva äta mediciner för att fungera i vardagen, då gäller det bara att hitta dom som funkar både psykiskt och fysiskt.

Nu ska jag prata vidare med min tant på skype och känna mig nöjd över att jag tog mig på en 50 minuters promenad trots skrikand smärtor i kroppen och yrsel. SÅ härligt väder idag, man mår så bra av att solen Äntligen kommit!