Hade nästan glömt hur det känns att inte ha cp ont i axel och skuldra. Fick paraflex idag och jisses en tablett tagen och det gör mycket mindre ont visst jag känner av axeln men skuldran dödar mig inte.

Har sovit nästan hela dagen för jag orkar inte med verkligheten men för engång skull känner jag mig lite piggare  och bättre till mods trots att det är kväll, dom brukar alltid vara värst. Varit skönt och sova så tiden går utan att jag behöver engagera mig. Men vet att jag måste ta tag i det vet bara inte vad det är riktigt som tynger ner måendet nu. Men är jue sällan jag vet det så är inte förvånad.

Igår fuskade jag och satte upp adventsljusstakarna, såå mysigt nu jag som brukar hålla sten hårt på att max dagen före första advent får dom upp, men hade ork igår så var lika bra. Fixade om julgardinerna lite oxå för kappan bara kändes inte bra, så förra årets paneler fick rama in det så blev fint  trots olika röda nyanser.

Klockan var 16 innan första muggen kaffe blev intagen, kanske därför jag känner mig lite mera okej nu. Ska försöka orka se "aldrig mera fet" ikväll innan jag somnar, igår kväll låg  jag och kolla på Uppdrag granskning handlade om William Petzäll var intressant och se hur vården ,inte, funkar. Men tragiskt att nån ska behöva dö innan vården träder in. Dock var det för engång skull dumt med ett program utan reklam när man blir tok piss nödig halvvägs in i programmet:P

började känna mig rejält nere igår kväll, men oftast brukar det gå över till morgonen men känner mig som en påse skit ff. Tankarna är inte okej och vet inte hur jag ska stå emot dom...prata med B om det när jag ska hämta meds. Känner inte ens för att träna idag...men kan jue göra det hemma sen om jag inte tar mig till gymmet...är skönt och träna samtidigt som vågen pekar uppåt fast kläderna känns större..jaja muskler får vi hoppas.

Var iväg en sväng med Sara och skulle fixa en grej,var inte borta alls länge och kände mig okej förutom tröttheten när jag åkte, nu är jag hemma sen över en timme och känner mig som en urvriden trasa trött både fysiskt och psykiskt,känns som jag håller på falla ner i djup depp igen. Men jag orkar inte med det, vill inte. SKA festa med Crisse på lördag sen får vi väl se hur det går...kanske bara är tillfälligt. Ätit dåligt några dagar och sovit Massor. Men allt löser sig säkert. Har det gjort förut. En kväll i soffan eller sängen med tv och katter får det bli. Imorn ska det hämtas meds och träna, bara avverkat 5 minuter på bandet idag men orkar verkligen inte, men känner mig kass då...trött.yrsel och deppad går det som det går..

Jag såg detta redan när jag hade min bra period men nu har jag fått det bekrätat, när jag mådde bra och inte åt några mediciner var det flera som inte hörde av sig så gott som allt, andra hörde av sig mera. Sen när jag blev sämre igen och fick börja med medicin och mått allmänt skit så är det vissa som slutar höra av sig igen, och andra som börjar höra av sig mera. Känns inte som att man är omtyckt för den man verkligen är utan vilken "situation" man sitter i. Vet inte vad jag kan göra åt det mer än vara mig själv, tror det är upp till var och en i alla lägen och situtationer och hålla kontakt, många äldre vänner vet jag vart jag har, vi finns där för varann oavsett mående även om vi inte hörs hela tiden. Såna vänner är guld världa, tänker inte rabbla upp alla ifall det blir fel. Men ni som betyder vet nog vilka ni är<3

I dag fick jag redan en ny dator=) Pappa lånade ut och sponsrade lite, en ny Snabb dator så jag sörjer inte ens alla bilder jag förlorade, tänkt i säkert en vecka att jag ska kopiera alla bilder, var säkert ett år sen jag gjorde det sist, men blev inte gjort, dock har jag jue så gott som alla bilder på bdb som tur är. Saknar mest mina skolarbeten från psykologi kursen=/

Varit på blåkulla större delen av dagen, men som alltid där -suck- började det gapas och skrika mellan dom dära gamlingarna så så fort maten var upp äten svepte jag mitt glas med mintu och gick hem. Hade tänkt vara social och kolla på Så mycket bättre där men fixade verkligen inte att vara kvar, höll på brusa upp ett par gånger och skrika åt dom att ge sig men orkade inte ställa till en scen så gick ist. Hjälpte tydligen inte att Malin var med hem och pratade med dom förut, tror det var i våras eller förra hösten att jag inte klarar av det dära. Svårt och lära gamla hundar sitta...Så nu sitter jag hemma i soffan med missarna och väntar på Magnus Ugglas dag, han kommer nog göra min kväll. "smaka lite starkt" som han säger. Har dock inget hemma själv och det är nog lika bra...går redan fel tankar i huve men ska ta mig igen det oxå.

Allt för mina missar <3