Kirurgen ringde mig för en 45 minuter sedan och talade om att dom vägrar operera mig. IFALL jag skulle må dåligt under dom dagarna jag måste stanna på kliniken så har dom inte dom resurserna som krävs för det. Så han hänvisade tillbaka mig till Uppsala, jag sa att då får jag jue ingen cirkulär bukplastik "jodå säg att vi i privat vården inte har resurser för dina psykiska problem så får dom fixa det" Jag sa att kirurgen i Uppsala sa när jag var där att dom inte har resurerna för cirkulär buk. Men han vägra lyssna på det örat. Så nu sitter jag här gråtandes nyss pratat med Gunn om att stå ut tills imorn bitti när jag kan ringa Uppsala och höra om dom kan operera ändå utan att göra något dumt. Piller och rakblad lockar. Men jag vet att jag bara förstör mina chanser. Men när inte ens privat vården vill operera mig kommer aldrig landstinget vilja göra det. Och jag kommer aldrig få mina armar och lår opererade om inte privat vården vill göra det. Eller ska jag muta landstinget med pengar och få det gjort?

Crapy CRAPY CRAPY Crapy shit. Allt för att man har ett taskigt psyke. Hjälpte inte att säga att jag skulle må bättre av operationen heller. Jävla skit kirurg. Han sa att jag jue kunde testa nån av dom mindre privata klinikerna. Men tror han att jag har råd och springa och lägga konsultations avgifter på hur många som helst och bli lovad massa sen ner kastad i svarta hålet?

Nej fan nu ska jag försöka att inte ta fram rakblad och inte trycka i mig mina 17 tramadol och dosett innehållet.

Vaknade kl 7 med en jävla ångest bara pallra sig upp och stoppa i sig en stesolid, sen göra kaffe och ge katterna mat och få i sig ett glas saftsoppa så jag kunde ta värktabletten för axeln/armen gjorde ont rejält. Förmiddagen förflöt med msn prat med Malin,B2 och Mary men ångesten gav sig inte riktigt kl 13 var det dags för gruppen, gick det i stormen så man knappt tog sig fram. När jag nästan var framme ringde min handläggare på Fk och berätta att hon pratat med Gunn tidigare på dagen om att jag skulle börja med nått mindre krävande projekt än det tänkta som krävde 10 arbetstimmar i veckan. Hörde inte allt hon sa i blåsten men får väl mera info av Gunn imorn, sen skulle hon på FK skicka hem papper på projektet så får se vad det blir. Sa att just nu är jag väl kanske inte i form för nånting.

Sen när jag kom till gruppen gick vi igenom hur "alla" vi var fyra där, mådde jag sa inte så jätte mkt för deras tjat om att "allt som sägs här inne stannar här inne" stämmer inte riktigt dom säger att dom inte för in nått i journalerna men dom pratar då med Gunn för hon har vetat saker jag bara nämnt i gruppen och nu visste min kontakt i gruppen sånt bara Gunn visste. Det tycker jag är dåligt. Visst bra att dom vet om saker men då kan dom fan säga att dom pratar med varann.

Hade maila Gunn imorse om att jag behövde mera stesolid och det hade hon skickat med min kontakt i gruppen så det var bra iafall. Men jag skulle hellre träffa läkaren fortare än den 20 och äta mindre stesolid än knapra dom mängder jag gör nu för att hålla mig själv under kontroll. Det är NÄSTAN men bara nästan så jag skulle gå med på zyprexa för att hålla mig lugn och ni som känner mig och vet min inställning till zyprexa förstår nog då hur illa det är. Men har jue inga mediciner hemma nu men finns jue andra sätt och skada sig på man lär försöka hålla sig undan.

Nu ska jag kämpa vidare med min fucking jävla näringsdryck ångesten står mig så långt upp i halsen att jag knappt får ner den så mat är inte att tänka på. Men fick iafall i mig en macka på gruppen. Om det inte blåste storm och var klass 2 varning ute skulle jag ta en promenad. Hoppas på mindre blåst imorn bitti efter Gunn besöket så blir det en rejäl promenad.

För engång skulle gjorde jag inte direkt vad impulsen sa mig, jag tog inte alla tillgängliga tabletter utan jag satte mig och maila Gunn hur jag kände och vad jag hade och tillgå och tog en extra lugnande sen klistrade jag fast röven i soffan tills hon svarade.  Hennes svar var att jag skulle komma ner med alla mediciner direkt eller imorn bitti. Jag valde att komma direkt för jag litade inte på mig själv ens till imorn bitti.Så jag stoppade ner allt i väskan och gick ner hon berömde mig för att jag inte tog den "vanliga" utvägen utan larmade och gjorde som jag gjorde. Nu får jag bara kämpa mot det andra som kan hända. Får ta timme för timme eller kvart fö kvart och kämpa. Gunn fråga om jag skulle gå på gruppen imorn hade tänkt  skita i det för jag vet inte hur mkt ork jag har till att höra andra prata om problem. Men Gunn fick mig att tänka som så att jag får något och göra några timmar så ska gå iafall. Och om jag har slut på stes tills dess kan dom hjälpa mig få flera fram till fredag. Hon tyckte även jag skulle försöka börja skriva mera men får se hur det går med det. Här skriver jag jue men inte i dagboken jag har med dit. Men ska nog klottra lite i den också.

Besöket på psyk idag gick väl inte riktigt som jag tänkt mig. Hade hoppats på positiva besked om höjning av dom mediciner som jag sagt till om innan. Sen var det jue voxran som jag mailade Gunn om imorse som ger mig såna jävla biverkningar. Men jag mår skit utan den. Hon hade pratat med läkaren om det och han hade sagt att fick jag dom biverkningar jag har så ska jag så klart sluta med den men nått nått får jag inte fören han fått träffa mig och det förstår jue jag oxå, lika dom andra medicinerna vill han inte ändra på utan en "träff" så Gunn hade en läkar tid åt mig, den 20/4 om TVÅ JÄVLA VECKOR hur fan ska jag fixa två veckor utan antidepp när jag höll på kapitulera en dag utan? Sen dom andra medicinerna som borde höjas. Men det är väl bara att käka max dos stesolid och genomlida det hela. För dom ska inte tro att jag inte tänker utnyttja det jag har när dom ger mig en tid två veckor fram. Okej att denna läkare inte jobbar hela veckorna men Lite tidigare kunde han säkert ha klämt in mig. Får väl se på fredag när jag ska till Gunn hur jag mår. Just nu botar jag ångest deluxe med stesolid och kaffe.

Gick ner på stan efter att jag fått mina mediciner och inhandla en mini ryggsäck jag kan ha när jag ska till psyk så jag slipper släpa på min stora för dosett och vatten flaska och kan gå långpromenader efter åt utan att ha en axelväska som dödar min nacke och rygg för att den är så tung.

Det är 13 grader varmt och sol men kan knappt njuta av det. Men funderar på att parkera mig på balkongen i solen med kaffet och kedje röka lite. Fast jag har slutat röka så egentligen är det inbillning att jag röker.Men allt för att döda ångesten nu. Innan den dödar mig