Igår kväll var jag Så jävla nära en intox, jag satte "tidsfrist" för mig själv, som jag brukar göra, skjuta fram det stund för stund, "är jag fortfarande vaken då får jag gör det" som tur var somnade jag, men tror cicordinol sänkningen börjar påverka mig nu, så ska ringa B asap kl 8, se om läkaren kan konsulteras idag för att minska den nästa steg och sätta in startdosen abilify vi skulle tagit nästa vecka. Var så jävla dålig igår så jag Nästan tänkte ringa psykakuten, och DÅ mår jag fan inte bra för dit ringer jag knappt när det är sista anhalt, men jag vill inte förstöra allt bra jag byggt upp så jag kämpade mig igenom det. Men hatar att jag ska vara så beroende av mediciner, men har lovat A-L att sköta dom och säga till om det är nått som inte funkar för att jag troligen behöver medicinskt stöd att stå på vare sig jag vill eller inte. Men hoppet är att minska ner på mängderna så småningom, men läkaren vill ta det lite i taget och en åt gången för att se vad som gör vad. Är glad att ha fått en läkare som gör så och inte gör alla ändringar på engång så man inte vet vad som gör vad.

Får väl vara glad att ryggen börjar bli bättre iafall, kunnat stavgånga både igår och idag även om det gör ont på slutet så tar jag mig runt min "lilla runda" på 2 km, vill inte gå längre för tidigt så jag gör det värre igen.Men motion/rörelse är verkligen Kanon för måendet!