Har inte varit utanför dörren på hela dagen,varit rastlös och tok trött samtidigt, ville ta en promenad men världen där utanför känns ottäck och känner mig förföljd inne redan så utanför dörren har jag inte kommit. Men har testat "läxan" A-L gav mig i onsdags. Cykla bort ångesten och det funka faktiskt bra blivit nästan en mil dag. Men nu orkar jag inte cykla känner mig som en sladdrig spagetti ångesten snurrar framför och runt mig,den vill bara få mig att ta steget till nått destruktivt men jag är envis och ska vinna. Har haft kontroll på maten hela dagen, det känns bra, hoppas det kan fortsätta så.

Vet inte vad jag vill göra, ska bli skönt med samtal imorn samtidigt som jag bara vill skita i det. Men ska ta mig iväg och sen träna efteråt. Skäller ff på mig själv för att jag skippade träningen helt  fredags, eller tror jag cyklade lite, men inget pass på gymmet. Dock har jag haft satans ont i axeln och vid "fästet" på tummen på båda händer. Kan knappt greppa nått. Förut var det psykiskt dåligt men fysiskt bra sen tvärt om nu jävlas båda...

Vill sova men sov till 10 nästan idag och är inte trött trots flera doser theralen, brukar slockan fort av det men är nog för uppvarvad idag. Nu vill jag mest försvinna men ska försöka kämpa mig igenom det.

Kommer sluta länka min blogg till facebook ifall dom som stör sig på mina face statusar stör sig på min blogg oxå...jag skriver vad fan jag vill men nu får folk "anstränga " sig lite för att läsa bloggen. Detta är min fristad sen är det upp till var och en om man vill läsa.

Vet inte varför men känner mig som om psyket gör ont över att jag är stressad, blir stressad av att vara stressad. Rktigt kul...ena stunden vill jag börja arbetsträna igen. Nästa känns det helt omöjligt, tror jag behöver vara på nått lugnare ställe om jag ska börja igen, men vet inte vad det skulle vara, butiksjobb är det ända jag har vana av och vet hur man "gör". Men när hjärnan knappt funkar och jag glömmer allt innan jag ens tänkt klart eller glömmer vad jag jag ska göra känns det som att ett stressigt jobb inte funkar. Avskyr att erkänna för mig själv att jag inte klarar av det jag vill. Men nästa stund låter jag de bero. Känns som det är den dära jävla haldolen som spökar med psyket men hon som delar medicin påstår att det beror på stress.Men tycker inte jag är stressad så mycket, även börjat "vingla" när jag går, snurrar till i huve och känns som jag tappar fotfästet.

Har ont i lederna vid båda tummarna så jag knappt kan lyfta något, men väljer att tro att det beror på träningen och alla konstiga sätt jag håller saker på. Fuskade och hoppade över träningen i fredags för var så mkt annat och göra men imorn ska jag fan dit.Axeln känns lite bättre idag iafall skönt nog, ont gör det men mest sån dära molande smärta som går och tänka bort.

Imorn är det samtals dags ska bli skönt och prata med A-L om allt och inget, bara träffat henne två gånger än sen Malin sluta, men det går bra med henne A-L och Malin är ganska lika till sättet och vi kan oxå prata blandat allvar och sitta och skratta. skönt med en ny kontakt som jag oxå funkar med.